söndag 2 februari 2014

Peerless .21 dissasembly

Så var det dags för den mest spännande dissasembly jag tagit mig an hittills, inte så mycket p.g.a. svårighetsnivån utan det faktum att jag var sjukt nyfiken på hur denna gamling såg ut på insidan. 
Konstruktionen i Peerlessen är mycket simpel, inga avancerade trycken, beartraps eller små fjädrar som gärna flyger åt fanders. 

Mekanismen påminner om de koncept man kan se i slangbells-projekten på "the Slingshot channel", skapade av +JoergSprave. Ganska basic, men genialiskt i sin enkelhet.











"Pistongen" är rätt mycket mindre än de på moderna vapen. Denna fungerar dessutom genom att röra sig upp och ner längs spännarmen vilket är en konstruktion jag heller aldrig hört talas om tidigare. 


Fjädern är av ett slag jag aldrig sett tidigare och det verkar vara en brott-yta i ena änden vilket indikerar att den skadats med tiden. 









Alla stora delar tycks ha samma märkning, så den bör därför inte ha genomgått de om-byggnationer jag antog från start. Eftersom pipan är mörk drog jag slutsatsen att de var utbytt, men det står klart och tydligt 1000 inpräntat i metallen. 

Det enda som saknar tusing-stämpel är trägreppet som verkar vara tänkt till exemplar 997. Om blyertsanteckningen "1000" skapades i kombination med tillverkningsprocessen eller av en missnöjd ägare åratal senare kan man ju bara spekulera kring:)

Om det finns någon luftvapen-etusiast där ute som har mer information kring denna vapenmodell är jag mycket intresserad. Har hittills inte hittat några andra källor än Blue book of airguns. 
I övrigt är internet förvånansvärt sparskrapat på information om både modellen Peerless och tillverkaren Gaggenau Ironworks.



fredag 31 januari 2014

Vad faller luftkungen i smaken?

Så var det äntligen dags att få göra ett ordentligt test av Diana 54 Airking! Slumpade ett gäng askar ur skåpet och släpade fram chronyn. En av orsakerna till att jag ratat modellen tidigare är för att den är så bulkig i storleken. Har skjutit mycket med 35:an inomhus och i förhållande till den gav 54:An ett stabilt och skönt grepp som jag börjar inse att jag saknat hos 35:an.


Dexter gick med på att pappa fick leka med sina leksaker medan han tog en omgång med gossedjuren.












Railkonceptet som ska låta skytten undgå rekylen fungerar i min uppfattning mycket bra. Att jag inte skjuter hål i hål på 8 meter ännu beror nog främst på ovana tills jag hittat en vinnande kombinationen av grepp, kula och skjutställning. Men att precision är lättare att upprätthålla med denna modell är i mina ögon en sanning.

onsdag 29 januari 2014

Prestationstest Crosman 2260

Eftersom min crosman 2260 fått lite extra uppmärksamhet det senaste tyckte jag det var bäst att en gång för alla finna lösningen på en fråga jag haft sedan jag köpte geväret.

- Hur många skott får man per kolsyrepatron?

Har komit så många andra projekt i vägen sedan jag skaffade bössan att min frågeställning hunnit rinna ut i sanden, samt att jag klassat cromans kolsyrevapen för högljudda att skjuta med i lägenheten. 
Insåg dock nyligen att 2260:an, antagligen på grund av sin längre pipa, har ett mildare ljud än min vanliga 2240 så jag vågade mig på ett test.


skjutbänken och underlaget ger knappast någon optimal skjutställning, men precisionsskytte var inte på agendan denna dag.


Avståndet mellan sovrumsväggarna är ganska jämna 10 meter men eftersom jag har en spjälsäng bakom kameran och behöver utrymme att röra mig på så blir avståndet avkortat till runt 8m.


Rödpunkt-siktet var inte inskjutet men denna gång stod de dubbla spånskivorna emot mina bommar.


Var mest intresserad av att se antal skott per kolsyrepatron samt lyckas regga några hastigheter genom chronyn. Grupperna höll sig dock någorlunda samlade utan att ansträngning lades till precision.

Var ärligt förvånad att jag inte fick ut fler användbara skott. Med den sortens kolsyreslöseri förlorar man ju verkligen motivationen till att investera i andra gas-drivna vapen.


Vad som däremot var positivt med skjutningen var mitt nya rödpunktsikte. Lånade i tidagre inlägg rödpunkten ifrån min 2240. Det exemplaret hade dock aldrig testats tidigare och jag insåg att punkten var helt värdelös. Den var alldeles för skarp och täckte praktiskt taget hela tavlan när man lade an på 8 meter.


Båda siktena är billiga importer från Kina, skillnaden sades vara att det nya, något dyrare, siktet hade en anpassningsbar punkt som ställde in sig efter ljusförutsättningarna och det visade sig fungera mycket bättre än de första.


måndag 27 januari 2014

Stock-putset fortsätter

Skippade småsnacket och drog fram det eldrivna artilleriet. Är mycket roligare när man slipper att ha massa blåsor i händerna.



Nu börjar det åtminstone likna något, förutom att jag ska följa upp de råd om oljebehandling jag fått på tidigare inlägg så måste jag också ta chansen att låta den kreativare sidan i mig gå lös lite. 


Eftersom jag inte vågar göra något på fri hand, med risk att förstöra stocken, så lekte jag en stund i Photoshop för att testa mina idéer.
Tillslut fastnade jag för temat att det skulle vara mitt barns första gevär, framtiden får ju utvisa om han drabbas av skytteintresset eller om geväret ens kommer finnas kvar i vår ägo. Men jag tyckte det var ett mönster som kunde funka.

Håller nu bara tummarna för att det ska bli lika bra i verkligheten som i Photoshop.


To be continued..

lördag 25 januari 2014

Provskjutning Peerless .21

När jag var på familjebesök senast så skedde ett ägarbyte av den Peerless .21 pistol som synts i några av de tidigare inläggen. Inte helt oväntat så har lillbrorsan andra pryldrömmar än en gammalt samlarpicka så han förstod att det fanns en potentiell kund i sin luftsskytte-nördande storebror.

Senaste tiden har spenderats att hitta mer information än de texter som står att läsa i Blue book of airguns, testat de flesta sökkombinationerna en dator kan erbjuda men har gått bet i alla försök att skramla ihop mer fakta om märket eller vapnet.


En sak är dock säker, det är ingen precisionsskjutare i sitt nuvarande skick. Plus att det är tveksamt vilken kaliber den har. 
Klassiska 4,5(.177) är för små och trillar rakt igenom loppet medans närmsta syskonet 5,0 (.20) är för stora för att ens få plats. Mellantinget som därför fungerat bäst är pilar i förstnämnd kaliber.


Pistolen går däremot inte att anklaga för att vara "fullpower "det är en sak som är säker. Får nöja sig med prickskytte på någon meters avstånd och på denna distans är precision inte ens upptäckt. 
Provade för skoj skull att få några skott genom chronyn och de snittade ofattbara 0.16 Joule. 


att pistolen skulle tillföra något till mitt skytte fanns ju självklart ingen förhoppning om. Peerlessen är istället ett fascinerande vapen på alla andra vis. Det är helt enkelt en prydnad i skåpet som ska bli mycket intressant att undersöka ur andra aspekter än dess skjutegenskaper.