Dömt hunden efter håren?

Vid det senaste ammo-testet till mitt Diana 54 så blev det ju en rejäl skräll. Precis som jag skämtade om i mitt inlägg "Gamo sätter ribban lågt" så visade kulan sig, till min förvåning och trots en liten flyer, spöa upp ett helt gäng värdiga motståndare.

Var det ren tur, eller kunde Long Distance- kulan hålla dessa grupper?

Gick en smula mot sunt förnuft då det var 54:an som presterade träffbilden, men jag valde att göra ett vapenbyte till 35:an. Orsaken bakom bytet var att jag skruvat på kikaren från 2260:an på 35:an och jag ville komma närmare tavlan denna gång. Detta för att direkt se hur diabolerna presterade för varje skott, med de öppna riktmedlen kan jag inte urskilja resultatet förrän jag är klar och går fram till tavlan.

(Kornet fick sig även en liten service med plattången när nu ändå bössan var ute och vädrades)

Kulan som jag tidigare låtit agera skräckexempel för denna ask var ej med i testet.

Utmanaren blev JSB Exact Express.

När det plingat i kulfånget för sista gången så var inte det inte Gamos Long Distance som stod som segrare. Får helt enkelt ta en rejäl sittning med 54:an igen och se om det är just den bössan som tycker Gamo är bäst. för den föll uppenbarligen inte 35:an lika bra i smaken.