Haenels hastighet

I Kombination med att jag lade ut min tivolibössa för försäljning kände jag att det var bäst att kontrollera dess kapacitet då jag jag utfört egen service på den med utbyte av delar.

När detta gevär kom i vår besittning för sådär 10-15 år sedan var det obrukbart. Pipan rejält igenpluggad efter att blykulor i fel kaliber laddats. Första skottet hade försökt skjutas ut med fler skott vilket såklart resulterade i trafikstockning. Skyttarnas föräldrar hade därefter haft geväret stående i garderoben då det varken fanns tid eller intresse att göra något åt det. 

Problemet löstes genom att det limmades ett fint borr på en gammal läskstång, med varsamt handlag borrades spänsten ur blykulorna och bössan var befriad från den långvariga nästäppan. 

Ett tag var lyckan total men när vi började skjuta med geväret och de nyinförskaffade stålkulorna var trycket ofantligt illa. Ammunitionen tätade inte i pipan och ofta rullade skotten ur pipan om man inte höll den upprätt. Detta resulterade i att den även hos oss hamnade i en ny garderobsdvala. 

När jag återupptäckte skyttet och började hamstra ammunition av olika slag så sprang jag på en ask blykulor i rätt kaliber. Kan inte skada att prova, var tanken som fick geväret att vakna ur sin slummer och se dagens ljus. Även om det inte var något precisionsvapen så gick det att skjuta med och man kunde plötsligt samla en grupp, om än spretig, på måltavlan.

Sen dess har geväret undersökts och mekats. Byte av fjäder, packning och matarpinne var den service jag gav mig på att utföra. fjädern skulle enligt butiken vara en "originalfjäder" och inte "exportvarianten". Förstod denna rubricering som att orginalet skulle leverera mer kraft än exporten och tänkte att det inte kunde skada.

Att geväret skulle åstadkomma olagliga anslagsenergier var otänkbart men eftersom vi äger en chrony så fanns inga skäl att inte vara på säkra sidan.

Notera att chronyn arbetar vidare trots två "arbetsskador" i fronten

Mycket riktigt var denna blyspruta i absolut lenaste laget. Den lär aldrig fälla någon kråka (knappt en sparv) men när syftet är socialt nöje med plingande mål och inte 100m benchrest så gör den jobbet.

//David

Hatsan flyttade till Portugal

Vapnen som lämnar skåpet går inte alltid dit man tror. Som jag nämnt i tidigare inlägg så betraktade Benita mitt Hatsan 125 Sniper som en typisk fjortisbössa. 

Ett gevär som tilltalar en yngre publik där "häftiga" detaljer överglänser funktion. När jag lade ut den till försäljning så hade jag därför fördomen att det var just en yngre individ som skulle höra av sig. 

Bössan köptes av en herre i 40-50 års åldern som sa sig vara ute efter en budgetbössa han kunde få användning för på sin gård i Portugal. Personligen hade jag nog hellre köpt ett exemplar på plats och undvikit frakten, men smaken är som baken.

//David

Farväl till måttbandet

När det hos familjen isser pluggades som mest till jägarexamen så kom pratet om avståndsbedömning upp på agendan. En tid var det flitigt gissande på Stockholms gator om avståndet till lyktstolpar, byggnader eller korsningar. Dock var det inte lätt att skaffa ett facit genom stegning så inte långt efter hobbymätandet börjat var vi överens om att det behövdes ny måttmetod.

Valet av avståndsmätare var helt beroende på pris och tillgänglighet. XXL öppnade nyligen butik nere vid Gallerian, ett stenkast från Sergels torg, så när de lägligt nog hade erbjudande på just avståndsmätare slog vi till. 

Riktigt kul att tillslut få mer precist utlåtande kring avståndet på "lägenhetsbanan".

Kände på de andra modellerna i butiksutbudet och det var såklart en jäkla skillnad på glas om man tredubblade priset samt plirade genom mer välkända märken.

Men vårt exemplar visade trots allt samma avstånd som de dyra vid testmätningarna i butik. 

Att vi sen inte visste exakt hur använd apparaturen skulle bli var även en viktig faktor till att priset fick styra.

 //David

Inbyggd säkring?

I mina försök att göra avtrycket på Trackern trevligare investerade jag för en tid sedan i en tvåstegsmodell som såg spännande ut. 

Till skillnad från originalet är denna avtryckare ledad, en fjäder håller emot genom första steget.

Appliceringen var enkel nog, dra ur sprint och släpp ner ny avtryckare ungefär. Men väl på plats stötte jag på problem. Eftersom jag precis hade satt ihop Trackern i övrigt så var dock första tanken inte att det var avtryckarens fel utan att jag skulle ha satt något annat fel. Noggrann rannsakning av mitt mekande gav dock slutsatsen att allt satt som det skulle. Men vad var problemet. Det gick helt enkelt inte att avfyra geväret, avtryckaren satt som berget! 

Efter att ha ögnat över vapnet åtskilliga gånger med full gas i pannbens-maskineriet testade jag att byta fingerposition, skippa första steget i avtrycket och hoppa direkt till det andra genom att trycka bakpå avtryckaren. Det gav resultat direkt och geväret small av med lätthet.

Min slutsats var lika lättande som trist, den här avtryckaren passar inte i geväret!

Den är för bred kring leden och när man pressar bak avtryckaren tar den emot själva "avtryckarhuset" vilket gör det omöjligt att slutföra skottet när kolven sitter på.

Enligt butiken är modellen anpassad till Trackern men jag är osäker på om detta är en felskrivning i produktbeskrivningen. Lösningen kan vara att på egen hand göra ingrepp och fila på problemet.
Men det är ett ämne för framtida inlägg.

Mvh//David