Hatsan flyttade till Portugal

Vapnen som lämnar skåpet går inte alltid dit man tror. Som jag nämnt i tidigare inlägg så betraktade Benita mitt Hatsan 125 Sniper som en typisk fjortisbössa. 

Ett gevär som tilltalar en yngre publik där "häftiga" detaljer överglänser funktion. När jag lade ut den till försäljning så hade jag därför fördomen att det var just en yngre individ som skulle höra av sig. 

Bössan köptes av en herre i 40-50 års åldern som sa sig vara ute efter en budgetbössa han kunde få användning för på sin gård i Portugal. Personligen hade jag nog hellre köpt ett exemplar på plats och undvikit frakten, men smaken är som baken.

//David

Farväl till måttbandet

När det hos familjen isser pluggades som mest till jägarexamen så kom pratet om avståndsbedömning upp på agendan. En tid var det flitigt gissande på Stockholms gator om avståndet till lyktstolpar, byggnader eller korsningar. Dock var det inte lätt att skaffa ett facit genom stegning så inte långt efter hobbymätandet börjat var vi överens om att det behövdes ny måttmetod.

Valet av avståndsmätare var helt beroende på pris och tillgänglighet. XXL öppnade nyligen butik nere vid Gallerian, ett stenkast från Sergels torg, så när de lägligt nog hade erbjudande på just avståndsmätare slog vi till. 

Riktigt kul att tillslut få mer precist utlåtande kring avståndet på "lägenhetsbanan".

Kände på de andra modellerna i butiksutbudet och det var såklart en jäkla skillnad på glas om man tredubblade priset samt plirade genom mer välkända märken.

Men vårt exemplar visade trots allt samma avstånd som de dyra vid testmätningarna i butik. 

Att vi sen inte visste exakt hur använd apparaturen skulle bli var även en viktig faktor till att priset fick styra.

 //David

Inbyggd säkring?

I mina försök att göra avtrycket på Trackern trevligare investerade jag för en tid sedan i en tvåstegsmodell som såg spännande ut. 

Till skillnad från originalet är denna avtryckare ledad, en fjäder håller emot genom första steget.

Appliceringen var enkel nog, dra ur sprint och släpp ner ny avtryckare ungefär. Men väl på plats stötte jag på problem. Eftersom jag precis hade satt ihop Trackern i övrigt så var dock första tanken inte att det var avtryckarens fel utan att jag skulle ha satt något annat fel. Noggrann rannsakning av mitt mekande gav dock slutsatsen att allt satt som det skulle. Men vad var problemet. Det gick helt enkelt inte att avfyra geväret, avtryckaren satt som berget! 

Efter att ha ögnat över vapnet åtskilliga gånger med full gas i pannbens-maskineriet testade jag att byta fingerposition, skippa första steget i avtrycket och hoppa direkt till det andra genom att trycka bakpå avtryckaren. Det gav resultat direkt och geväret small av med lätthet.

Min slutsats var lika lättande som trist, den här avtryckaren passar inte i geväret!

Den är för bred kring leden och när man pressar bak avtryckaren tar den emot själva "avtryckarhuset" vilket gör det omöjligt att slutföra skottet när kolven sitter på.

Enligt butiken är modellen anpassad till Trackern men jag är osäker på om detta är en felskrivning i produktbeskrivningen. Lösningen kan vara att på egen hand göra ingrepp och fila på problemet.
Men det är ett ämne för framtida inlägg.

Mvh//David

Jägarexamen

Inom loppet av några få månader hade Benita gått från jaktskeptiker till nyexaminerad skyttefrälst. Hur kom sig då detta kanske ni undrar?

Det vore dumhet att tro att jag var den ledande orsaken, även om jag i många år har försökt så frön om intresset.

Går inte att sticka under stolen med att denna ideologiska tvärvändning i vårt hem hängde extremt mycket på SVT Plays program "På jakt med Lotta och Leif".

Lotta Lundgrens lika delar nyfikna som defensiva inställning till konceptet av jakt var något som, i vårt fall, gick att relatera till. Speciellt när man som Benita äter kött men har svårt för tanken att själv döda ett djur. Endast några veckor efter vi sett serien så kom ämnet upp i vadslagningsform, startat på eget bevåg av Benita.

Intensivkurs för jägarexamen bokades på Sundsta Säteri norr om Stockholm. Pluggandet pågick i egen regi under tre intensiva veckor som bestod främst av testfrågor via nätet, extremt många jaktfilmer och läsande i kurslitteratur.

Målet var att klara teoriprovet, allt annat sågs som bonus då Benita haft mycket få chanser att öva skytte med annat än luftgevär innan dagen för examen. 

Men den gamla goda vännen "skrällen" var på plats och Benita satte samtliga prov under de tre dagar hon spenderade på Sundsta.

//David 

Krutprecisionen

Nu när jag vet att den repeterar ordentligt så börjar ju själva precisionen bli av intresse. Har inte haft chans att införskaffa någon permanent kikare till 597:an och använder temporärt ett kinasikte från Ebay som hoppat runt bland luftgevären. 

Ej haft några invändningar mot siktet när det brukats på 10 meter inomhus, men på 80m är begränsningar klart märkbara. Jag träffar förvisso tavlan, men sikten är långt från klar och försöka justera parallax är bara slöseri med tid.

Förväntar mig inte att 597:an blir någon flugsniper på +100m men tänker leta efter ett sikte med fokus på klar bild och gärna en vidare vy.

Ser därför dessa träffbilder som "före-bilder" och att "efter-bilderna" kommer i framtida inlägg.

´